Hållbar användning av mark och vatten

Ett aktivt idrotts- och friluftsliv är av stor betydelse för vår livskvalitet, men det finns en baksida med vår närvaro i naturen. Utan tillräcklig kunskap och en hållbar planering och skötsel riskerar vi att skada naturmiljöerna. Därför vill vi förbättra kunskapsunderlaget och utveckla arbetsprocesserna i den fysiska planeringen och vid beslut som rör förvaltningen av de olika miljöerna.

Foto: Andreas Skriver Hansen

Naturpräglade områden är av avgörande betydelse för friluftslivet i Sverige, liksom för aktiviteter i gränslandet mellan idrott och friluftsliv – som exempelvis orientering. Samtidigt som vistelser i naturen är viktigt för vårt välbefinnande, vår hälsa och vårt miljöengagemang, så riskerar det att ge en negativ påverkan på andra arter och deras livsmiljöer. Effekter som skulle kunna vara oåterkalleliga.

Ett bristande kunskapsunderlag

Det finns ett bristande kunskapsunderlag kring idrott och friluftsliv som intresseområde för den övergripande planeringen och förvaltningen av mark och vatten i Sverige. Dessutom sker planeringen på olika skalnivåer – nationellt, regionalt och lokalt – och det är en svårighet att få till fungerande länkar mellan dessa nivåer.

Skilda fysiska förutsättningar i olika områden

Mark- och vattenanspråken för idrott och friluftsliv gäller både områden som kan används på daglig basis, exempelvis stadsnära miljöer, såväl som områden som används på längre avstånd från vardagsmiljön för vistelser under längre ledigheter, exempelvis havs- och kustmiljöer eller fjällmiljöer. Därför är det viktigt att kunna arbeta med planering och förvaltning med olika besökargrupper samt i olika geografiska områden med skilda fysiska förutsättningar.

Analysera effekter av negativ påverkan

Vi vill utöka kunskapsunderlaget inom idrott och friluftsliv i den fysiska planeringen och vid beslut som rör förvaltningen av mark och vatten. Det handlar om frågor som; Vilka är de ekologiska effekterna av idrott och friluftsliv? Hur kan fysisk planering bidra till att minska den negativa påverkan, och samtidigt öka deltagandet i vistelser i naturen i alla befolkningsgrupper? Vilken påverkan har nya användningsformer på mark och vatten?

Fördjupa kunskapen om idrott och friluftsliv

Tillsammans med aktörer inom fysisk planering och förvaltning önskar vi utveckla processer och institutionella former för att introducera och inkludera kunskap om idrott och friluftsliv. Vi vill också bidra till att förbättra länkarna mellan olika skalnivåer i den fysiska planeringen samt ta hälso- och rättvisefrågor och social sammanhållning i beaktning.

Genom att utveckla kunskapen om fysisk och ekologisk påverkan, och samtidigt öka kunskapen om möjligheterna i olika planerings- och förvaltningslösningar utifrån ett helhetsperspektiv, bidrar vi till att stärka förutsättningarna för en mer hållbar utveckling!

Forskargrupp

Marie Stenseke, Göteborgs universitet

Temaledare

Professor i Kulturgeografi

Forskningsområde: Människa-naturrelationer, Biologisk mångfald och naturnyttor, Bevarandeplanering, Friluftsliv

Sara Borgström, Kungliga Tekniska högskolan (KTH)

Vice temaledare

Doktor i Hållbar stadsutveckling

Forskningsområde: Stadslandskapsförvaltning, Social-ekologiska system, Urban resiliens, Ekosystemtjänster, Samkunskapande 
 

 

Sandra Wall-Reinius, Mittuniversitetet

Vice temaledare

Docent i Kulturgeografi

Forskningsområde: Föreställningar om och användning av landskap, Naturskydd, Mötet mellan lokalsamhället och turism, Naturbaserad turism och friluftsliv i rurala/perifera områden, Tillgänglighet och funktionsvariationer, Tillgänglig turism

 

Erik Andersson, Stockholms universitet

Docent i Vetenskap för hållbar utveckling

Forskningsområde: Hållbar utveckling, Miljövetenskap och naturresurshushållning, Social-ekologiska system

Rosemarie Ankre, Mittuniversitetet

Doktor i Fysisk planering

Forskningsområde: Friluftsliv och naturturism i kust- och fjällandskap, Intressemotsättningar gällande mark- och vattenanvändning, Besökares attityder, Planering och förvaltning, Tillgänglighet, Tysta områden, buller och ljudlandskap, Zonering som geografisk uppdelning av landskapet och för att hantera konflikter i planering och förvaltning

Andreas Skriver Hansen, Göteborgs universitet

Doktor i Kulturgeografi

Forskningsområde: Friluftsliv och naturturism, Besökarstudier, Fysisk planering och förvaltning, Miljöplanering, Resursförvaltning, Turism i skyddad natur, Landskapsteori, Människa-naturrelationer

 

Peter Fredman, Mittuniversitetet

Professor i Turismvetenskap

Forskningområde: Friluftslivets utövande och effekter, Naturturism, Trender, Turism i skyddad natur, Metoder för besökarstudier, Rekreationsekonomi.Friluftslivets utövande och effekter, Naturturism, Trender, Turism i skyddad natur, Metoder för besökarstudier, Rekreationsekonomi

Axel Eriksson, Mittuniversitet

Doktorand i Turismvetenskap

Oskar Abrahamsson, Göteborgs universitet

Doktorand i Kulturgeografi

Forskningsområde: Människa-naturrelationer, Tillgänglighet, Landskap, GIS, Fysisk planering, Friluftsliv