Det finns flera olika förklaringar till varför det kan vara svårt att ställa om organisationers beslutsprocesser kring miljöfrågor. Traditioner och gammal vana, eller en tröghet i att ta till sig viss kunskap, kan vara några sådana exempel. Därför vill vi tillsammans med organisationer inom idrott och hälsa utveckla en kultur där hållbarhet är en naturlig del.

Friluftslivs- och idrottsorganisationer har genom historien, precis som alla andra organisationer, löpande tagit del av olika typer av kunskap och fattat beslut som sedan påverkar hur de arbetar. Men för att förstå hur organisationerna kan arbeta framåt är det viktigt att förstå på vilket sätt de arbetat med kunskapsinhämtning tidigare – och hur denna inhämtning faktiskt påverkat de beslut som fattats.

Viss kunskap lättare att ta till sig

Det kan handla om kunskap rörande miljöfrågor, men det kan även handla om annan kunskap, som hur naturvetenskaplig forskning har påverkat träningsupplägg för en specifik idrottsgren eller dragningen av en viss vandringsled. Det finns skäl att tro att viss kunskap är lättare att ta till sig än annan – exempelvis sådan kunskap som leder till att idrottare blir snabbare, hoppar högre etcetera – medan kunskap som kräver mer komplexa åtgärder är svårare att anamma. Till exempel har det visat sig svårt att förändra resmönster inom elitidrotten, trots ett gott kunskapsläge kring resornas miljöpåverkan.

Samtidigt finns det organisationer som fattat beslut som inte nödvändigtvis grundar sig på kunskap, utan på att man gör som man alltid gjort. Eller att man fattar ett beslut för att man tidigare styrt in verksamheten i en viss riktning.

Framgångsfaktorer för ökad hållbarhet

För att ha möjlighet att förändra framtida beslutsprocesser som handlar om miljö, så behöver vi förstå hur de sett ut tidigare. Det kan ju vara så att organisationer behöver efterlysa viss typ av kunskap om hur deras arbete påverkar miljön innan beslut fattas. Ett exempel är beslut om var stora mästerskap ska gå av stapeln och hur de i så fall skulle påverka miljön. Vi vill helt enkelt göra konsekvensanalyser av vissa beslut.

Vi vill också jobba tillsammans med skolor och universitet inom idrott och hälsa för att ta reda på hur de använder sig av kunskap och forskning i sina utbildningar samt hur de anammar miljöfrågor.

Kunskap och motivation är en framgångsfaktor för att skapa en ökad hållbarhet. Hur kan vi tillsammans utveckla en kultur där kunskapen om hållbarhet är en naturlig del i idrottens och friluftslivets mål och i det praktiska arbetet? Vi ser fram emot att samarbeta med aktörer inom idrotts- och friluftrörelsen i dessa frågor.

Forskargrupp

Sverker Sörlin, Kungliga Tekniska högskolan (KTH)

Temaledare

Professor i Miljöhistoria

 

Susanna Hedenborg, Malmö universitet

Vice temaledare

Professor i Idrottsvetenskap

Forskningsområde: Har sin bakgrund inom ekonomisk historia men har undersökt idrotten ur både historisk och samtida perspektiv.

 

Daniel Svensson, Malmö universitet

Doktor i Historia

Forskningsområde: Sport management, Idrottshistoria, Idrottsvetenskap, Miljöhistoria

 

Erik Backman, Högskolan Dalarna

Docent i Pedagogik

Forskningsområde: Idrott och hälsa, Lärarutbildning, Bedömning

Andreas Karlsson Isgren, Högskolan Dalarna

Marie Larneby, Malmö universitet

Doktor i Idrottsvetenskap

Forskningsområde: Idrottsvetenskap, barn- och ungdomsidrott i skola och på fritid, normer och sociala kategoriseringar

Liubov Timonina